Vad är det som gör att vissa kommuner gång på gång utmärker sig med topplaceringar i olika nationella rankinglistor och utvärderingar? En sådan kommun är Habo, vid Vätterns västra sida, med 10 000 invånare. Habo ligger stabilt förankrad på tio i topp-listan för landets bästa företagsklimat och brukar också hävda sig bra när landets bästa boendekommuner ska utses. På Habo kommuns hemsida kan man läsa: ”I Habo ska människorna känna trivsel, kunna träffas och verka – kort sagt ha en fin gemenskap”. En allmänt trevlig målsättning alltså, som de flesta lokalpolitiker nog kan tänka sig att skriva under på – men vad innebär det i praktiken?
EMIL åker till kommunhuset i Habo för att ta reda på detta. En vänlig kvinna i receptionen visar mot trappan och berättar att kommunalrådet träffas på andra våningen, det är bara att kliva på.
- Ja, här är det alltid öppna dörrar, bekräftar Thomas Werthén. Han har varit moderat kommunalråd i en månad och precis som hans företrädare på posten är Thomas mån om att vara en politiker som det är lätt att komma i kontakt med.
Kommunchefen Jan-Åke Johansson intygar att öppenhet och tillgänglighet är viktiga ingredienser i kommunens förhållande till medborgarna. Det gäller näringslivet också. Habo har ingen näringslivsavdelning, men företagen vet att de kan vända sig direkt till kommunalrådet eller kommunchefen med sina frågor. De vet också att ärenden som gäller företagsetableringar, markfrågor och liknande alltid behandlas med högsta prioritet i den kommunala beslutsprocessen.
- Eftersom beslutsvägarna är korta kan enskilda politiker och tjänstemän aldrig gömma sig bakom någon annan, förklarar Jan Åke.
Rent statistiskt har faktiskt Haboborna närmare till sina förtroendevalda än många andra. En alldeles färsk undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort visar att det går 100 invånare på varje kommunpolitiker i Habo kommun. En siffra som kan jämföras med genomsnittet för riket som är 179.
Undersökningen konstaterar att närheten till de förtroendevalda underlättar medborgarnas kontakt med politikerna mellan valen. Det finns nog anledning att tro att Habos politikertäthet tillsammans med det öppna arbetssättet är något som också påverkar kommuninvånarnas intresse och engagemang för politiken. I det senaste kommun- och landstingsvalet var valdeltagandet i Habo 86 procent medan riksgenomsnittet bara nådde upp till 79.
Stabil borgerlig majoritet
Jan-Åke Johansson berättar att det inte brukar vara några stora politiska stridigheter i kommunen. Här finns en stabil borgerlig majoritet och Moderaterna och Socialdemokraterna, som är de största partierna, har delat med sig av platserna i kommunstyrelsens arbetsutskott så att alla partier ska få vara med.
- Folk gillar att våra politiker kan samarbeta för kommunens bästa och inte lägger en massa energi på att motarbeta varandra.
Thomas Werthén nämner ett tidigare moderat kommunalråd, Lars Elwing, som var kommunens starke man under 20 år. Då lades grunden för dagens goda företagsklimat i Habo, menar han. Något som sedan utvecklats till ett förhållningssätt som genomsyrar hela kommunen.
- I dag kan man nog inte bli kommunalråd i Habo om man inte är intresserad av företagarfrågor. På samma sätt tror jag alla förutsätter att det moderata kommunalrådet ska driva en ansvarsfull och kostnadseffektiv politik, för så brukar det vara säger Thomas.
En bekräftelse på detta fick Thomas för bara några dagar sedan då Habo kommun mottog Skattebetalarnas Förenings Inspirationspris i Jönköpings län och utsågs till ett föredöme med ”ovanligt effektiva verksamheter”.
Thomas Werthén är född och uppvuxen i en företagarfamilj i Habo. Efter ett antal år med utbildning utomlands och arbete i ett stort svenskt exportföretag återvände han och började jobba i familjeföretaget. Han blev också aktiv i kommunpolitiken. Den 1 november 2009 efterträdde han Claes Näslund som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.
- Det är väldigt spännande! Habo är en ung och växande kommun. Eftersom det är pendlingsavstånd till Jönköping väljer många barnfamiljer att bosätta sig här. Men vi ser också en trend där allt fler medelålders par, som lämnade kommunen när barnen flyttade ut, nu väljer att komma tillbaks igen, berättar Thomas.
Utveckla varumärket
Thomas ambition är att fortsätta utveckla kommunens varumärke. Redan i dag uppfattar många Habo som den företagsvänliga kommunen med vacker natur och trivsamt boende. Under de senaste åren har Habo utvecklat ett helt nytt område med attraktiva villatomter och parhus med utsikt över Vättern. En stor majoritet av kommunens befolkning bor i villa och det har aldrig funnits några tomma lägenheter.
Kanske är det inte så svårt att vara kommunalråd i en kommun som mest verkar bestå av välartade villafamiljer?
Thomas håller med om att det är annorlunda i stora, komplexa kommuner med socialt belastade bostadsområden. Men påpekar att Habo har andra typer av utmaningar. Den unga befolkningen ställer stora krav på satsningar inom barnomsorg, skola och fritid. Drygt hälften av kommunens budget går till verksamheter som vänder sig till barn och ungdomar.
Han nämner också en annan sak, som kanske är svaret på hela frågan om varför Habo lyckas utmärka sig i så många positiva sammanhang:
- Är man en liten kommun med stor utpendling gäller det att hitta sin egen identitet och inte bli en färglös förort som lever i skuggan av den stora staden.
