"Sverige är ett litet land och segregationen gör poolen av kompetenta människor att rekrytera onödigt liten."

Fredrik Spendrup, IT-chef på Spendrups
Debatt

Moderaterna står upp för det livsmedelsproducerande jordbruket

Bengt-Anders Johansson är moderat riksdagsledamot och talesperson i jord- och skogsbruksfrågor, viltvårds- och fiskefrågor samt landsbygdsfrågor
Bengt-Anders Johansson är moderat riksdagsledamot och talesperson i jord- och skogsbruksfrågor, viltvårds- och fiskefrågor samt landsbygdsfrågor

Läs debattartikel av Thomas Magnusson: Svenskt jordbruk backar stort utan buller

I en tidigare debattartikel på emilstankar.se hävdar Thomas Magnusson att det inte finns någon ledande politiker i Sverige som står upp för det livsmedelsproducerande jordbruket. Bengt-Anders Johansson, moderat riksdagsman och talesperson i jord- och skogsbruksfrågor svarar.

Thomas Magnusson hävdar i en debattartikel på emilstankar.se att svenska politiker inte prioritera den inhemska livsmedelsproduktionen. Jag delar inte Thomas Magnusson uppfattning.


Här kommer några axplock av de insatser som vi har gjort under den här mandatperioden, och som visar att Moderaterna står upp för det livsmedelsproducerande jordbruket:



  • Regeringen satsar 50 miljoner kronor under fem år på visionen om Sverige – det nya matlandet.    

  • 100 miljoner kronor per år anslås för att öka kvinnors företagande

  • Almi Företagspartner AB har fått kraftigt ökade utlåningsmöjligheter

  • Inom landsbygdsprogrammet kan stöd till investeringar lämnas inom en ram av 4 miljarder kronor 2007–2013

  • Livsmedelssektorns konkurrenskraft stärks genom insatser för 49 miljoner kronor under 2009

  • Sammantaget finns stora möjligheter att stödja tillväxt och utveckling av landsbygdsturismen genom landsbygds- och strukturfondsprogram


Matföretag ska precis som andra företag ha så enkla regler som möjligt. Det ska vara kul att driva företag även på matens område. Vi har arbetat hårt under den här mandatperioden för att minska regelbördan för matföretagare.  Under 2008 minskade regelkrånglet med 36 procent.

Landsbygdsföretagen har traditionellt varit jordbruk och skogsbruk. Nu växer det fram företag med livsmedel och livsmedelsförädling som affärsidé. Fler matföretag innebär också att fler produkter förädlas och leder till större inkomster. Matföretagarna är en viktig del av turistnäringen och ger ofta ett uppsving för besöksstatistiken. Ett viktigt steg för att främja livsmedelsföretagarna är att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Med fortsatt förtroende vill vi fortsätta att verka för att minska regelkrånglet för matföretagare och för att tillåta gårdsförsäljning av alkohol.

I sin insändare tycker Thomas Magnusson att svenska politiker borde efterlikna Frankrikes president Nicolas Sarkozy. Jag utgår dock ifrån att Thomas Magnusson inte är ute efter att vi ska skapa ett protektionistiskt regelverk för svensk livsmedelsproduktion?

2010-04-01
// Bengt-Anders Johansson
Det finns 2 kommentar(er)
Svensk jordbrukspolitik 2
- Samuel af Ugglas(2010-04-04 09:54:34)
Ekonomiskt tvång Den dittills mycket svagt organiserade jordbruksföreningsrörelsen försökte förbättra situationen genom att bilda andelsmejerier, monopolisera marknaden och hålla priserna uppe. Detta gick trögt då många bönder ville stå utanför och klara sig själva på marknaden. I början av 1932 gick Sveriges allmänna lantbruks sällskap (LRF:s föregångare) in med en skrivelse till regeringen och föreslog att man skulle söka lösa jordbrukskrisen genom att med statens tvångsmakt tvångskollektivisera jordbrukarna i dessa karteller. Detta skulle enligt förslaget ske genom att organisationen gavs rätt att ta ut en produktionsavgift även av de bönder som valt att inte bli medlemmar. Denna avgift skulle i varje enskilt fall sättas så att det ekonomiskt straffade sig att stå utanför organisationen/kartellen. Den frisinnade jordbruksministern (som tillika var föreningsaktiv jordbrukare - Bo von Stockenström) accepterade helt SAL:s märkliga förslag och lade snabbt en proposition i riksdagen. I sina inlägg försvarade han att statens tvångsmakt användes för att tvångs kollektivisera jordbrukarna och bryta principen om äganderätt med att man inte kunde acceptera "illojal konkurrens" och "oskäligt" låga priser på marknaden. Det intressanta är emellertid att en av dåtidens främsta experter på statsrätt också fanns i riksdagen vid denna tid, nämligen C-A Reuterskiöld, professor i Uppsala. Denne, som för övrigt också var ordförande i konstitutionsutskottet och representerade bondeförbundet(!), opponerade sig våldsamt mot att man inte bara övergav den urgamla rättsprincipen att bara riksdagen hade rätt att svenska folket beskatta, utan att man i realiteten med statens tvångsmakt tvingade fria producenter att bli medlemmar i och underordna sig organiserade särintressen. Detta stred enligt Reuterskiöld både mot grundlagens anda såväl som mot dess bokstav och – genom det godtycke under vilken avgifterna/ skatterna skulle tas upp – mot alla krav på individuell rättssäkerhet. Utdrag ur artikeln är hämtad ur Dagens Nyheter den 10 Juni 1991 av Prof. Bo Rothstein. S af Ugglas
Svensk jordbrukspolitik?1
- Samuel af Ugglas(2010-04-04 09:53:16)
Så länge det självdestruktiva politiska systemet består i att man kan avtvinga en del samhällsmedborgare pengar som skall ”skimmas” av politiker för att därefter rundhänt spridas ut till arma bönder som lever under ett regelförtryck som skulle göra vilken Öststats- kommunist grön av avundsjuka så kommer inga allmosor i världen att förbättra förutsättningarna för svenska lant och skogsbrukare. Numera är det lobbygrupper inom miljö och fysiskt välbefinnande (hälsomyndigheter), hel och halvstatliga självutnämnda organisationer som dikterar villkoren för en medborgargrupp som knappt representerar 1 % av befolkningen. Trakasserierna mot dessa kan man inte annat än betrakta som ren rasism. Och vi skall producera livsmedel till den övriga befolkningen? Knappast! Bengt – Anders Johansson, ett tipps, ge tillbaka dom stulna 4,1miljarder ni nämner i ert inlägg där dom kom ifrån så kanske ni får min röst. Läs gärna och begrunda vad Professor Bo Rothstein vågade och fick publicerat i DN den 10 Juni 1991.
Kommentera
Den som kommenterar har eget juridiskt ansvar för sitt inlägg.
Ämne:
Namn:
E-post:
Kommentar:

Mest lästa

Mest kommenterade

Copyright 2009 EMILs tankar AnvändarvilkorSekretessOm EMILKontakt
Denna webbplats hanteras av webbpubliceringssystemet Bluerange Easy. Läs gärna mer och testa själv på www.bluerange.se/easy