För den som ska ge bakgrund till kommunpolitik – och det är en uppgift för de flesta ledarskribenter – har det som började som Näringslivets kommunfakta och nu är en faktabas om lokalt företagsklimat en ofrånkomlig guldgruva. På drygt tio år har faktabasen och den kommunrankning den resulterar i varje år gått från kontroversiellt särinlägg till allmänt erkänd bas för analys och diskussion.
– När vi började med genomgångarna och den första rankningen kom Blekinge sist, och snabbt ringde länets landshövding Ulf Lönnqvist, berättar Tommy Hellström vid organisationen Svenskt näringsliv, en av dem som arbetat med faktabasen sedan början. Vi hade ju så totalt fel, insisterade landshövdingen. Vi skulle åka ned till Blekinge så snabbt som möjligt för att lära oss!
– I dag ges kurser för kommunpolitiker och kommunchefer i hur man bättrar företagsklimatet, och vi är allmänt erkända som en av de viktigaste databaserna, fortsätter han. Visserligen menade organisationen Sveriges kommuner och landsting att Svenskt näringslivs undersökningar bara var tredje bäst i landet när de jämförde, men av någon anledning satte de sin egen faktabas som etta…
Den som träffar Tommy Hellström möter en man full av entusiasm. Det måste nog också ha fordrats djärvhet och självförtroende när han och de andra projektansvariga lämnade det eviga rapportskrivandet och gick över till att endast sända ut faktabasens vågskum – rankningslistan – till omvärlden. Allt medan intresserade själva fick gå igenom djupen i undersökningarna på egen hand.
– Men det är ju också lätt. För om en kommun hamnar högt på rankningslistan är det en nyhet, men också om den hamnar lågt. Ibland tycker jag att den som läser den hamnar fel. Vi sysslar inte med exakt forskning – tjugo platser hit eller dit betyder inte så mycket när vi jämför Sveriges 290 kommuner.
– Det viktiga syftet är och förblir att få människor att uppmärksamma betydelsen av det lokala företagarklimatet. Och att ge dem verktyg att diskutera det med. Nu har vi också så långa tidsserier av undersökningsresultat att vi kan börja gå på djupet, exempelvis resonera varför vissa kommuner gör sådana framsteg.
De årliga jämförelserna bygger inte bara på opersonlig statistik. En viktig del i undersökningarna är enkäterna till de lokala företagarna. Hur upplever de företagarklimatet? Här är vi unika, genom att vi kombinerar intervjumaterialet med statistiken.
Hur stor roll spelar då politiker, frågar jag. Ett ledtema hos borgerliga tidningar som kommenterar rankningarna är ju att politiker måste tänka om i de kommuner som hamnar långt ner på listan.
– Attityderna spelar mycket stor roll, märker vi. Det handlar inte så mycket om det formella, svarar Hellström, utan om den informella förståelsen. Kommer jag ned till ett kommunhus och hör någon säga att företagsklimatet är bra, och att det sker genom kommunens företagargrupp, kan jag nästan vara säker på att klimatet kan bli betydligt bättre. Det är i de kommuner där politikerna och företagare träffas naturligt som klimatet fungerar.
Jag tänker på Oskarshamn och Mönsterås, grannar med varandra geografiskt, men med en avgrund mellan sig i klimatrankningen, där Mönsterås stadigt ligger i topp.
– Ja, här spelar det politiska ledarskapet stor roll. Det den högst upp gör blir exempel för hela organisationen, konstaterar Hellström. Ta det här med bygglov. I Mönsterås får den som ansöker snabbt ett vykort från kommunen, som välkomnar investeringen och ger en utfästelse om när ärendet ska vara färdigt. Och som garanterar ersättning om väntetiden blir längre.
Hellström betonar starkt vikten av de positiva budskapen. Kommuner som har tagit sina problem på allvar, sett till att reformera sina arbetssätt och ansträngt sig att ta in nya kunskaper och en bred erfarenhet.
Undersökningarna om lokalt företagsklimat har sannolikt varit ett av Sveriges mest framgångsrika kommunikationsprojekt. Inte minst eftersom det inte har fastnat i kortsiktiga krav, utan skapat en allt mer erkänd arena för diskussion av för företagandet viktiga frågor. Och det har skett uthålligt, fått verka i sin egen takt. Också formen, rankningslistan, har tagits över av många andra, exempelvis av Sydsvenska handelskammaren, som jämför universitet och högskolor.
Få känner till Tommy Hellströms namn. Ändå är han en tung opinionsbildare, en av våra verkliga doldisar. Och en av våra verkligt skickliga kommunikatörer, som velat tänka stort.
