Tänk er ett passagerarflygplan. I cockpit sitter besättningen och bestämmer vart resan ska gå. I passagerarkabinen visas som vanligt en underhållande film för att förströ dem som reser.
Ibland undrar EMIL om vår politiska debatt är som filmen för passagerarna. Något som får deras tid att gå, alltmedan de blir fraktade dit besättningen bestämmer. De dystra reflektionerna kommer av hur den så kallade Borgkommissionen mottagits.
I ett unikt samarbete har personer valda av tankesmedjorna Arena och Timbro gemensamt diskuterat framtiden för svensk sjukvård och äldrevård. Sedan många år har de offentliga trygghetssystemen varit en grundsten för vårt politiska bygges legitimitet. Det kan man tycka vad man vill om, men så är det. Skulle trygghetsreglerna ändras påverkar ofrånkomligt samhällsklimatet.
De förslag Borgkommissionen lägger fram är ingen färdig plan. Men de visar tydligt på en framtid där vi var och en för sig långt mer än i dag tar ansvar för vår och våra näras ålderdom. Här finns tydliga markeringar av att stat och kommun måste prioritera, av att vi själva måste spara mer, arbeta mer och också betala mer för det vi vill ha hjälp med.
Hur balansen mellan det offentliga och det privata ska dras mer i detalj anger inte rapporten. Det kan inte avgöras i dag. Och det är en sak vi måste avgöra beroende på våra egna politiska föreställningar. Men vi måste börja diskutera, inse att vi måste börja välja – och välja bort. I annat fall kommer Sverige att hamna i samma låne- och fattigfälla som det i dag så kritiserade Grekland.
Och vi måste börja i tid, om valen ska kunna ske mellan acceptabla alternativ.
Till dags dato har få tunga media tagit upp Borgrapporten på ledar- eller debattplats. Heder åt de provinstidningar som är faktiskt går före! EMIL drar i alla fall sitt strå till stacken, och ger här länkar till rapporten och till en tv-sändning från det seminarium där kommissionen presenterade sitt arbete.
