Hur kan någon tro att det ska gå att ersätta bilen på landsbygden? Ta en så enkel sak som att resa mellan två relativt stora städer som Karlskrona och Kalmar. Resenären kan av arbetsskäl inte starta förrän efter 9 och måste vara vid målet, ett affärsmöte, senast 1145. Men se, en vardag är förbindelserna så glesa att tåg och buss bara täcker morgonpendlandet.
Det är ändå två residensstäder det gäller. De som bor på mindre orter har ännu glesare förbindelser. Och arbetslivets möten kan sällan ta hänsyn till kommunala tidtabeller.
Det är oerhört svårt att tänka sig att de kommunalråd, riksdagsledamöter eller högre organisationsföreträdare som får sin försörjning – ofta ganska god sådan – av att predika om kollektivtrafik själva ens skulle komma på idén att bedriva valkampanj per buss och tåg i ett landsbygdslän.
När ska vi slippa miljöpratets vällande dubbelmoral?