Arbetslinjen gäller i höstens val, liksom den gällde 2006. Det moderata perspektivet har förskjutits märkbart sedan frihetsdebattens tid. Men vad skiljer egentligen verksamheten ”arbete” från annat? Kan sådant som inte ger lön också vara arbete? EMIL:s redaktör Per Dahl förde frågan på tal i ett samtal med Karin Yngman, som tidigare på EMIL kritiserat det hon anser betongtänkande.

Allt medan debatten om tidsgränserna i den offentliga sjukförsäkringen rullar på i det traditionellt politiska Sverige pågår en omvälvning i tysthet. Bäst kan den illustreras av att en av tio medlemmar i fackförbundet DIK, som organiserar sällan välbetalda akademiker i kultursektorn, lägger pengar på en privat sjukvårdsförsäkring genom facket. De vill betala för att komma tillbaka från sjukdom snabbare än vad de misstänker att den offentliga försäkringen kan klara av.

Den kritik mot sjukförsäkringen vi hör i den politiska debatten handlar för det mesta om tidsgränser och belopp. En kritik som är långt viktigare är den om hur effektivt den sjukförsäkring vi har köpt av staten faktiskt hjälper oss att åter slippa sjukskrivningens fotbojor.

EMIL har intervjuat Katarina, som bor i en universitetsstad som under tio års tid haft samröre med sjukkassan. Utan hennes egen målmedvetenhet och viljestyrka att få hjälp för sina problem hade kassan aldrig levererat de rehabiliteringsinsatser hon nu fått.

EMILs intervju med Katarina här invid gav andra perspektiv än debattens vanliga: det offentligs som broms för den som verkligen vill komma tillbaka snabbt från sjukdomsperioder. EMIL gick vidare till socialförsäkringsutskottets ordförande, moderaten Gunnar Axén, som också tog del av Katarinas intervjusvar.

– Jag måste få fram fler grundfakta om den kommunen. Hur många jobbar var? Dominerar den offentliga sektorn? Har skatten höjts eller sänkts för tre år sedan och hur mycket? Är den sensationella rubriken befogad eller ska man ta den med en klackspark? Vilken är nu webbadressen till kommunfakta?

En tidigare ledarskribent kan inte avhålla sig från att gräva i bakgrunden till det som blivit nästan omärklig vardag.

– Fastna inte i alla rutinuppgifter. Låt människor göra sitt jobb och var själv tillgänglig utåt.

Det är en nästan obegripligt lugn Carolina Kallum jag träffar på torsdagsförmiddagen mitt i Almedalsveckan. Hon är kommunens koordinator och pressansvarig för själva veckan, som nu rullar på med sina 800 arrangörer, 900 journalister och 1300 programpunkter under sex dagar.

Trygghet! De flesta av oss vill ha den. Vi avkräver våra valda löften om trygghet på område efter område: trygga jobb, trygg ekonomi, trygga pensioner, trygg miljö, trygg framtid.

Hur omfattande trygghetskrav kan politiken ta hand om? Faran är stor att begreppet ”trygghet” till slut sväller ut till en dimma, som omfattar allt och intet. Och därmed kommer också politikerföraktet att växa, eftersom den trygghet som erbjuds inte alls blir den handfasta trygghet vi har behov av i vår vardag.

Följ EMIL i en aktuell fördjupning av trygghetsdiskussionen!

Nu har mina grannar skaffat inbrottslarm. Det kostar bara några hundra i månaden, och vaktbolagets kontaktpersonen bor i området.

Jag kan förstå dem. Rubrikerna om nya inbrottsvågor i Kalmarstrakten har varit många, och pedagogiska kartor i tidningen visar med all önskvärd tydlighet riskzoner. Inte bara i de finaste kvarteren – läkarslummen som de kallas – utan med lika många prickar hos vanligt folk. Hur reagerar en polis? EMIL intervjuar Sven Erik Karlsson i Kalmar.

Uppklarandegraden för villainbrott är sex–sju procent, och kanske blir den inte mycket bättre. Det var en lärdom av samtalet med Sven Erik Karlsson, tidigare vid Kalmarpolisen och nu aktiv i Brottsofferjouren.

Är det den rättstrygghet vi får räkna med för våra skattepengar? Jag låter frågan gå vidare till två rikspolitiker, justitieminister Beatrice Ask och den socialdemokratiska ledamoten i justitieutskottet Margareta Persson. Är det rimligt att begära att staten/polisen tar mer ansvar, så att vårt behov av larm och bevakning för egen betalning minskar?

Trygghet, trygghet, trygghet. Är det inte vad vi söker också när vi betalar in den månatliga summan till vårt pensionsbolag? Vem vill bli satt på sparlåga när han eller hon äntligen har tid att leva? Men är man socialdemokrat verkar säkerheten snarare finnas i politiska system än i vårdade konton. Jag frågar exempelvis Peter Akinder, politisk chefredaktör för Östra Småland om hans pensionsperspektiv. För honom tycks frågan om pensionerna vara en tegelsten i det stora samhällsbygget.

Vilka är ”vi”? Frågan går som en underström genom valrörelsen. Sverigedemokraterna stöter bort, socialdemokraterna gruvar sig över att Sverigedemokraterna kidnappar folkhemstanken. Medier grips av vånda när de bara lyckas urskilja problem.

– Vi har ett helt uppdrag – det här är inte bara en språkutbildning, konstaterar Sven-Åke Falkeby som är rektor för kommunens vuxenutbildning.

I Gnosjö kommun gör man det som kan tyckas helt självklart – ser till att SFI-utbildningen för ortens invandrare leder till jobb. EMIL inleder därför en serie artiklar om när integrationen lyckas med en intervju med honom. I en vecka när ministrar måste åka till Rinkeby för att lugna oroligheter blir ett perspektiv bortom storstadsförorterna desto viktigare.

Monica Tauscher flyttade till Sverige från Tjeckien för två och ett halvt år sedan. Med hjälp av Gnosjös aktiva SFI-samarbete mellan språklärare och yrkeslivet kan hennes dröm snart vara verklighet. Hon är ett exempel på det SFI kan vara, om de ansvariga vill.

Det finns en aspekt av den välkända Gnosjöandan som kanske inte fått särskilt stor uppmärksamhet – förrän nu. Kommunens förmåga att integrera invandrare. En intyervju med Gnosjös kommunalråd belyser.

Det mesta går Gnosjös väg, är EMILs slutsats efter besöket i kommunen, men självklart finns det förbättringspotential även i en av landets mest välrenommerade kommuner. Det konstateras i en ny rapport om integrationen, där invandrare själva fått komma till tals. Här möter vi kommunens projektledare Ingrid Nyberg.

Hur mycket betyder de goda resultaten från Gnosjö? Ett perspektiv får vi genom SCB:s färska rapport om invandring i ett regionalt perspektiv, se närmare källhänvisning här bredvid.

Högsby hade tur. Väldig tur. Tanken ljuder som en låg baston i min inre klanglåda när jag intervjuar Ewa Engdahl, nyss avgången centerpartistisk ordförande i kommunstyrelsen i Högsby. När jag talar med henne ger hon lågmälda svar om hur det var att vända kommunens politik, Ja, det var jobbigt. Men det måste göras, så hon gjorde det.

På ren landsbygd bor knappt en och en halv miljon svenskar. Ytterligare knappt två och en halv miljon har sina hem i 1800 småorter under 10 000 invånare. Här sätter förändringarna in: offentlig myndighetsutövning centraliseras, samhällsservice glesas ut, människor flyttar och de som stannar åldras.

Vad ska en kommun egentligen syssla med? Det är lätt att dra gränser i en expansiv storstadsmiljö. Men hur är det när tillväxten är en bristvara? Hur ideologisk kan en politiker vara? Västerviks-Tidningens politiske redaktör intervjuar här Västerviks framgångsrika kommunalråd Harald Hjalmarsson. Kursen är klar, men hur är det med farten?

Varför går det så bra för Habo, frågade EMIL i december förra året. EMIL besökte en kommun där det oftast var kort väg till en politiker, där kommunalrådet betonade öppenhet och korta beslutsvägar. En stabilt borgerlig kommun med moderat kommunstyrelseordförande.

Varför upplever företagare i vissa kommuner att företagarklimatet är så bra, medan deras kolleger i grannkommunen ger sina politiker bottenbetyg? Det behöver inte bara bero på materiella faktorer, eller mätbara sådana, som väntetider för beslut. Även allmänna attityder kan spela stor roll. En amerikansk ekonom uppmärksammar dem, och är någon många kommunpolitiker borde uppmärksamma.

Invandrare som vill starta eget kan få hjälp och stöd från olika håll. Men samhällets funktioner är ofta överorganiserade och har svårt att erbjuda handfasta kontakter och erfarenheter från den aktuella branschen. Det konstaterade medlemmarna i Jönköping Tabergsdalens Rotaryklubb och startade Lotsen, ett ideellt nätverk för att stödja invandrare med företagarambitioner. Carina Lundeholm rapporterar om initiativet.

O vilket ljummet akvarium företagardiskussionen simmar runt i just nu! Alla partier ska vara så uppmuntrande mot små-, ny-, etno-, pensionärs- och socialt företagande (det finns säkert några prefix som jag glömt). Men när det kommer till skott behöver vi inte tvivla. Vill vi ha fortsatt växande nyföretagande måste vi se till att de borgerliga fortsätter i regeringsställning. Det är ofrånkomligt.

Ibland får krångelsverige och samhällets bromsklossar konsekvenser med större innebörd än irritation och uppgivenhet bland invånare och entusiaster. Det kan till och med handla om liv och död. EMIL har träffat brandmännen som vill hjälpa till att rädda liv, men som inte får.

Vad händer med ett folk som litar på att staten ska ta hand om dem så fort det blir besvärligt? Hur trygga kan vi egentligen vara om det är politikerna, och inte vi själva, som förfogar över möjligheterna att möta olika typer av oförutsägbara händelser och kriser? Dick Kling, nationalekonom och författare, resonerar kring dessa frågor i sin nya bok Tryggare kan alla vara. Hans definition av begreppet trygghet är enkel och tydlig: Trygghet är att veta att man klarar sig. Och han uppmanar alla att inte tro den politiker som lovar att det inte kommer att hända dig något.

EMILs redaktion har lika trött som missmodigt hört rapporterna från Bjästa: Hur en pojke begår och döms för våldtäkt, hur en flicka som är brottsoffer blir utsatt för mobbning, hur det nätverk av god normbildning som vi vuxna ska stå för tycks ha brutit samman. Och hur medier nu fyller nyhetssidor i ambitionen att belysa varje skrymsle hos människor i en bygd.

Alliansens lördagsträff i Folkets Park väckte naturligtvis stor uppmärksamhet i medierna - inte minst bland landets politiska kommentatorer, ivriga att sätta tänderna i en valrörelse som ser ut att bli mycket jämn och spännande.
EMIL bjuder på några glimtar ut åsiktsfloden!

“We are family. I got all my sisters with me.” Den medryckande soulmusiken i högtalarna angav tonen när Alliansens partiledare gjorde gemensam entré på scenen i Huskvarna Folkets Park. Med sex månader kvar till valet presenterades en tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer på 5 miljarder kronor. En reform, som enligt centerledaren Maud Olofsson, bland annat innebär att kvinnors insatser på arbetsmarknaden kommer att uppvärderas.

Sveriges yngsta riksdagsledamot är en hårt arbetande centerpartist från Värnamo. Sedan Annie Johansson blev inkryssad i riksdagen 2006 har hon varit med och genomfört en lång rad frihetsreformer, som hon menar har åstadkommit ett värderingsskifte i vårt land. Nu måste Alliansen bli duktigare på att berätta vad man gjort, menar Annie.

Antalet poliser ökar i Sverige. En av dem som handfast ansvarar för att resurserna styrs till optimal brottsbekämpning är länspolismästaren i Jönköping, Gunnar Lindelöw. Han utnämndes 2005, och har arbetat i länspolisorganisationen sedan 1991. Till hans förfogande finns ungefär 700 polisanställda, cirka 500 poliser och 200 civilanställda. De senare har på tio år blivit femtio fler. I hans område bor 335 000 människor i tretton kommuner.

Kommunikationer är avgörande för om en bygd ska kunna leva och utvecklas. I det avseendet skiljer sig inte skärgården från någon annan glesbygd. Att kommunikationerna till största delen måste ske på vatten eller is, skapar däremot helt andra förutsättningar.

En ovanligt tidig vinter med mycket snö, har satt transportsystemen i Smålandskustens skärgårdar på extra svåra prov. Kustens enda offentliga svävare finns i den mellersta delen av Tjust skärgård och tar upp till fyra passagerare. Där är den en viktig livlina, men i andra delar av kusten är man helt utlämnad till andra lösningar. Trots att alla verkar måna om en levande skärgård vill ingen egentligen ta ansvar för kommunikationerna.

Talia Svensson i Solna är ett exempel på att det inte bara går att integrera sig i Sverige, som invandrare. Det är också möjligt att etablera sig så framgångsrikt att man hamnar bland de styrande i en av landets största kommuner - och kanske snart i riksdagen!

Näringslivet kan göra mer för att öka integrationen i samhället - det menar Fredrik Spendrup, IT-chef för bryggerijätten Spendrups och nyligen utnämnd till Årets Mentor 2009 för sin coachning av två unga invandrarkillar från Skärholmen.

För många invandrarungdomar är polisen den kanske allra tydligaste representanten för det svenska samhället. Nu satsar polismyndigheterna för att bli mer integrerade. Men det finns mycket kvar att göra konstaterar Pia Müller som har arbetat som polis sedan 1974 och leder Rikspolisstyrelsens arbete med mångfaldsfrågor.
- Samarbete och kreativitet är viktiga nycklar till framgång, menar hon.

EMIL tog sina första stapplande steg i början av oktober och har nu övat upp balansen för att kunna möta ett hektiskt och spännande valår 2010. Hoppas du vill vara med på EMILs fortsatta färd. Det gör du genom att vara aktiv i debatten och tipsa EMIL om angelägna frågor och intressanta människor som du tycker bör lyftas fram.

Världens blickar har under några intensiva dagar varit riktade mot Köpenhamn och FN:s klimatmöte. Det finns ett starkt tryck på ledarna för de stora nationerna att ta ansvar och staka ut en färdriktning för framtiden. Klimatfrågan har placerat det politiska ledarskapet i fokus. Hur viktigt är det då att våra politiker på regional och lokal nivå tar på sig ledartröjan i miljöarbetet? Spelar det någon roll vad vi gör här hemma?
- Det lokala ledarskapet är jätteviktigt. Våra gröna satsningar hade nog inte varit möjliga att genomföra utan kommunens starka miljövision, säger Per Bengtsson på Restaurang PM & Vänner i Växjö.

Orättvisa spelregler för svenska lantbruksföretagare fick Karin Hilmér i Mellerud att gå i taket. Med hjälp av ilskan lyckades Karin förändra kommunens livsmedelspolicy. Hon beskriver sig själv som en doer och säger till EMIL att hon nu vill förändra reglerna i hela EU.

Vad är det som gör att vissa kommuner gång på gång utmärker sig med topplaceringar i olika nationella rankinglistor och utvärderingar? En sådan kommun är Habo, vid Vätterns västra sida, med 10 000 invånare. Habo ligger stabilt förankrad på tio i topp-listan för landets bästa företagsklimat och brukar också hävda sig bra när landets bästa boendekommuner ska utses. På Habo kommuns hemsida kan man läsa: ”I Habo ska människorna känna trivsel, kunna träffas och verka – kort sagt ha en fin gemenskap”. En allmänt trevlig målsättning alltså, som de flesta lokalpolitiker nog kan tänka sig att skriva under på – men vad innebär det i praktiken?

- Alla kan förverkliga sin dröm om man bara vill. Min dröm är att skapa Sveriges bästa vandrarhem och jag vet att jag kommer att lyckas. Så sa 24-åriga Sandra Jansson när EMIL träffade henne strax före sommaren 2009. Några månader senare har hennes nybyggda hotell och vandrarhem tagit emot de första gästerna. Men vägen dit har varit lång och krokig. Det är inte alla som tror på hennes projekt, däribland bankerna som säger nej till lån. Följ Sandra och hennes vandrarhemsdröm på emilstankar.se.

Strandskyddet har varit omdiskuterat allt sedan de första bestämmelserna kom till på femtiotalet. En översyn av lagen som nyligen gjordes resulterade i nya regler som började gälla den första juli i år. Men vad är det egentligen som gäller nu, har de blivit lättare eller svårare att få bygga vid vattnet? Har växt- och djurlivet fått starkare eller svagare skydd?

Klockan är strax efter halv åtta på morgonen när jag kliver in i Kastrullhäxans kök. Anette Edlund, som häxan heter egentligen, är redan i full gång med att förbereda dagens lunchservering. En första omgång med gyllenbruna raggmunkar är färdiga att lämna stekbordet.

Genom att lämna Stockholm kan Tommy Myllymäki arbeta på det sätt alla krögare drömmer om.  Nu drar han igång sin restaurangsatsning i Jönköping på allvar. Han tror vi står inför en ny trend inom restaurangbranschen, som bygger på genuina platser och genuina råvaror. EMIL har besökt Tommy Myllymäki , en av landets främsta kockar, på Den Småländska Kolonin i centrala Jönköping.