Hur ska det officiella samhället ställa sig till olika samlevnadsformer? Riksdagsledamoten Annelie Enochsson från Göteborg betonar för sin del den stabila familjens betydelse. Får vanliga mödrar och fäder den uppskattning och det stöd de förtjänar?

I dag kan svenska bönder behöva bryta mot lagen för att uppfylla EU:s regler för gårdsstöd. De avverkningar som EU förutsätter i hagmarker blir ett hot mot miljön, konstaterar Helena Jonsson, vice förbundsordförande för LRF.

Gällande EU-regler för hur betesmarker ska se ut - och Sveriges tolkningar av dessa regler - raderar ut naturens variationer. Det får negativa konsekvenser för både bonden, djuren och den biologiska mångfalden. Därför behövs ett fungerande och långsiktigt system som gör det möjligt att bevara Sveriges beteshagar.

Centerpartiet vill öka antalet hästar och hästföretag på den svenska landsbygden. Att utveckla en affärsidé med hästen som utgångspunkt är en dröm för många människor med ett brinnande hästintresse. Riksdagsledamoten Annie Johansson slår ett slag för hästföretagandet, tillsammans med Eskil Erlandsson.

Hur kan någon tro att det ska gå att ersätta bilen på landsbygden? Ta en så enkel sak som att resa mellan två relativt stora städer som Karlskrona och Kalmar. Resenären kan av arbetsskäl inte starta förrän efter 9 och måste vara vid målet, ett affärsmöte, senast 1145. Men se, en vardag är förbindelserna så glesa att tåg och buss bara täcker morgonpendlandet.

Som vanligt hade tågmotorn kollapsat mitt på linjen något norrut. Men resenärerna från det lilla samhället hade ändå tur. En ung flicka, sannolikt semestervikarie, hade råkat dröja sig kvar på stationens kontor, trots att det officiellt var stängt. Taxibilar tillkallades från närmaste stad, 45 minuter bort. Och ungefär två timmar efter det att tåget skulle ha gått kunde den timslånga resan ned till resmålet starta. En medpassagerare var riktigt glad; ”Förra gången jag åkte var förseningen fyra timmar. Nu är den bara hälften.”

Forskningsminister Tobias Krantz sjösätter nu en satsning på den verkliga forskareliten tidigt i den akademiska karriären. Han stödjer sig bland annat på den särskilda forskningsberedningens förslag ”Forskning formar framtiden”.

Vi insåg inte hur preussisk vår generella välfärdspolitik var förrän diskussionen om arbetslinjen uppstod. Gemensam finansiering, som det så vackert heter, bygger ju faktiskt på att vi samfällt jobbar ihop det som vi ska ha som förmåner. Utan jobb av de flesta, inga förmåner där de behövs. Å andra sidan, utan socialförsäkringsskyddet från vaggan till graven skulle vi heller inte behöva betala så mycket.

Arbetslinjen gäller i höstens val, liksom den gällde 2006. Det moderata perspektivet har förskjutits märkbart sedan frihetsdebattens tid. Men vad skiljer egentligen verksamheten ”arbete” från annat? Kan sådant som inte ger lön också vara arbete? EMIL:s redaktör Per Dahl förde frågan på tal i ett samtal med Karin Yngman, som tidigare på EMIL kritiserat det hon anser betongtänkande.

Tänk er ett passagerarflygplan. I cockpit sitter besättningen och bestämmer vart resan ska gå. I passagerarkabinen visas som vanligt en underhållande film för att förströ dem som reser.

Ibland undrar EMIL om vår politiska debatt är som filmen för passagerarna. Något som får deras tid att gå, alltmedan de blir fraktade dit besättningen bestämmer. De dystra reflektionerna kommer av hur den så kallade Borgkommissionen mottagits.

Allt medan debatten om tidsgränserna i den offentliga sjukförsäkringen rullar på i det traditionellt politiska Sverige pågår en omvälvning i tysthet. Bäst kan den illustreras av att en av tio medlemmar i fackförbundet DIK, som organiserar sällan välbetalda akademiker i kultursektorn, lägger pengar på en privat sjukvårdsförsäkring genom facket. De vill betala för att komma tillbaka från sjukdom snabbare än vad de misstänker att den offentliga försäkringen kan klara av.

Den kritik mot sjukförsäkringen vi hör i den politiska debatten handlar för det mesta om tidsgränser och belopp. En kritik som är långt viktigare är den om hur effektivt den sjukförsäkring vi har köpt av staten faktiskt hjälper oss att åter slippa sjukskrivningens fotbojor.

EMIL har intervjuat Katarina, som bor i en universitetsstad som under tio års tid haft samröre med sjukkassan. Utan hennes egen målmedvetenhet och viljestyrka att få hjälp för sina problem hade kassan aldrig levererat de rehabiliteringsinsatser hon nu fått.

EMILs intervju med Katarina här invid gav andra perspektiv än debattens vanliga: det offentligs som broms för den som verkligen vill komma tillbaka snabbt från sjukdomsperioder. EMIL gick vidare till socialförsäkringsutskottets ordförande, moderaten Gunnar Axén, som också tog del av Katarinas intervjusvar.

Det är lätt att förstå. Det är inte särskilt behagligt att tänka på hur reptilägare köper möss till sina husdjur. Man måste nog vara särskilt hårdhudad för att tycka att den scenen är särskilt aptitlig.

En man fick föras bort med ambulans. Passagerarna i fullsatt X 2000-tåg – farmödrar, småbarn och mammor om varandra – fick sitta timtals i ett smällhett tågsätt, utan el eller ventilation. Det tåg de fick byta till fick tas ur drift det också.

– Jag måste få fram fler grundfakta om den kommunen. Hur många jobbar var? Dominerar den offentliga sektorn? Har skatten höjts eller sänkts för tre år sedan och hur mycket? Är den sensationella rubriken befogad eller ska man ta den med en klackspark? Vilken är nu webbadressen till kommunfakta?

En tidigare ledarskribent kan inte avhålla sig från att gräva i bakgrunden till det som blivit nästan omärklig vardag.

Att själv vara sin egen lyckas smed är bra för den starke medan den svage slås ut. I hägnet av ökad ungdomsarbetslösheten hävdar många att facket, Las och arbetsmarknadslagstiftningen är roten till det onda, som medfört 399 000 arbetslösa. Lars Håkan Halldin uppmanar abrbetsmarknadens parter att själva lösa Lasfrågan.

I Almedalstider med politik och svalkande sommarbriser delar allsköns människor på utrymmet i Visby stad. Politiker, journalister, aktivister och övriga gäster stortrivs i grönskan där brandtal och seminarier avlöser varandra.

Det är nog en bra uppdelning: moderaterna tar breddebatten medan de mindre allianspartierna får profilera sig. Här i Almedalen pågår processen för fullt.

– Fastna inte i alla rutinuppgifter. Låt människor göra sitt jobb och var själv tillgänglig utåt.

Det är en nästan obegripligt lugn Carolina Kallum jag träffar på torsdagsförmiddagen mitt i Almedalsveckan. Hon är kommunens koordinator och pressansvarig för själva veckan, som nu rullar på med sina 800 arrangörer, 900 journalister och 1300 programpunkter under sex dagar.

– Det är alldeles för få goda nyheter om det bra som händer i kommunerna. Skattebetalarnas kommunikationschef Torsten Svenonius är bestämd men glad när han manar Emil att skriva om Inger Nilsson och Susanne Sand, som jobbar i äldreomsorgen i Eksjö kommun. Det gör Emil gärna.

Trygghet! De flesta av oss vill ha den. Vi avkräver våra valda löften om trygghet på område efter område: trygga jobb, trygg ekonomi, trygga pensioner, trygg miljö, trygg framtid.

Hur omfattande trygghetskrav kan politiken ta hand om? Faran är stor att begreppet ”trygghet” till slut sväller ut till en dimma, som omfattar allt och intet. Och därmed kommer också politikerföraktet att växa, eftersom den trygghet som erbjuds inte alls blir den handfasta trygghet vi har behov av i vår vardag.

Följ EMIL i en aktuell fördjupning av trygghetsdiskussionen!

Vem kunde tro år 1968 att det improviserade möte Olof Palme höll i Visby fyrtio år senare skulle vara ett gigantiskt arrangemang som samlade hela Opinionssverige till över tusen programpunkter och tal?

Carina Lundeholm granskar vad det egentligen är som inger otrygghet.

Vi var ett gäng tanter som träffades för att äta, dricka vin, skratta och prata om sådant som tanter brukar prata om: Barnen, barnbarnen, jobbet och det allmänna världsläget.

Replikerna for som squashbollar över bordet och ledde fram till nya infallsvinklar, fler skratt och ytterligare angelägna ämnen att diskutera. Till exempel frågan om mörkrets inverkan på medelålders kvinnor utomhusliv.

Jag sitter på ett föräldramöte och tänker på gräset som borde klippas. Av någon anledning skiner solen alltid vid dessa sammankomster, det vill säga utanför förskolans väggar. En blick över den samlade publiken och jag räknar till ungefär hälften män och hälften kvinnor.

Marcus Svensson låter reflektionerna om trygghet löpa under mötet.

På tisdagen föreslog regeringens utredare Ebba Sverne Arvill att polisen ska lägga mindre vikt vid att utreda ”mängdbrott”, alltså det som vanliga människor råkar ut för i vardagen. Resurserna måste samlas till den grövre brottsligheten, anser hon.

Ger stat och kommun oss trygghet? Eller tar de så mycket av våra pengar för att ge oss trygghet så att vi blir otrygga? Eller ännu värre – är det omöjligt att bli trygg i en värld som präglas av både osäkerhet och faror? Dick Kling fördjupar trygghetsdiskussionen.

Nu har mina grannar skaffat inbrottslarm. Det kostar bara några hundra i månaden, och vaktbolagets kontaktpersonen bor i området.

Jag kan förstå dem. Rubrikerna om nya inbrottsvågor i Kalmarstrakten har varit många, och pedagogiska kartor i tidningen visar med all önskvärd tydlighet riskzoner. Inte bara i de finaste kvarteren – läkarslummen som de kallas – utan med lika många prickar hos vanligt folk. Hur reagerar en polis? EMIL intervjuar Sven Erik Karlsson i Kalmar.

Uppklarandegraden för villainbrott är sex–sju procent, och kanske blir den inte mycket bättre. Det var en lärdom av samtalet med Sven Erik Karlsson, tidigare vid Kalmarpolisen och nu aktiv i Brottsofferjouren.

Är det den rättstrygghet vi får räkna med för våra skattepengar? Jag låter frågan gå vidare till två rikspolitiker, justitieminister Beatrice Ask och den socialdemokratiska ledamoten i justitieutskottet Margareta Persson. Är det rimligt att begära att staten/polisen tar mer ansvar, så att vårt behov av larm och bevakning för egen betalning minskar?

Trygghet, trygghet, trygghet. Är det inte vad vi söker också när vi betalar in den månatliga summan till vårt pensionsbolag? Vem vill bli satt på sparlåga när han eller hon äntligen har tid att leva? Men är man socialdemokrat verkar säkerheten snarare finnas i politiska system än i vårdade konton. Jag frågar exempelvis Peter Akinder, politisk chefredaktör för Östra Småland om hans pensionsperspektiv. För honom tycks frågan om pensionerna vara en tegelsten i det stora samhällsbygget.

Lycka – rättvisa – frihet. Dessa tre ord fångar i stort sett hela den politiska debatten och representerar de kärnfrågor som olika politiska grupperingar har olika svar på hur de ska uppnås.

Alla säger sig vilja ge största möjliga lycka till största möjliga antal, samtidigt som friheten skall vara stor i ett rättvist system. Tyvärr visar det sig ganska snart att ekvationen inte är vare sig enkel eller självklart eftersträvansvärd. Michael Nydén reflekterar efter diskussionen mellan Dahl och Akinder om pensionerna.

De rödgröna partierna vill återinföra fastighetsskatten på småhus med relativt höga taxeringsvärden. Argumenten är två: dels rättvisa, dels pengar till välfärden. Inget av dem håller. I stället ökar förslaget orättvisan och minskar den offentliga sektorns resurser, konstarerar Staffan Petersson, Jönköping.

Viktiga delar i hur vi ska lösa framtidens miljö- och energifrågor ligger i landsbygdens händer. Landsbygden kan och ska leda omställningen till ett mer klimatsmart samhälle! Det handlar om mer bioenergi ur skogen, mer biogas ur gödsel och skörderester och det handlar om vindkraftsutbyggnad. De tre främsta centerpartistiska riksdagskandidaterna från Jönköpings län är entusiastiska över landsbygdens framtid.

Vilka är ”vi”? Frågan går som en underström genom valrörelsen. Sverigedemokraterna stöter bort, socialdemokraterna gruvar sig över att Sverigedemokraterna kidnappar folkhemstanken. Medier grips av vånda när de bara lyckas urskilja problem.

– Vi har ett helt uppdrag – det här är inte bara en språkutbildning, konstaterar Sven-Åke Falkeby som är rektor för kommunens vuxenutbildning.

I Gnosjö kommun gör man det som kan tyckas helt självklart – ser till att SFI-utbildningen för ortens invandrare leder till jobb. EMIL inleder därför en serie artiklar om när integrationen lyckas med en intervju med honom. I en vecka när ministrar måste åka till Rinkeby för att lugna oroligheter blir ett perspektiv bortom storstadsförorterna desto viktigare.

Monica Tauscher flyttade till Sverige från Tjeckien för två och ett halvt år sedan. Med hjälp av Gnosjös aktiva SFI-samarbete mellan språklärare och yrkeslivet kan hennes dröm snart vara verklighet. Hon är ett exempel på det SFI kan vara, om de ansvariga vill.

Det finns en aspekt av den välkända Gnosjöandan som kanske inte fått särskilt stor uppmärksamhet – förrän nu. Kommunens förmåga att integrera invandrare. En intyervju med Gnosjös kommunalråd belyser.

Det mesta går Gnosjös väg, är EMILs slutsats efter besöket i kommunen, men självklart finns det förbättringspotential även i en av landets mest välrenommerade kommuner. Det konstateras i en ny rapport om integrationen, där invandrare själva fått komma till tals. Här möter vi kommunens projektledare Ingrid Nyberg.

Hur mycket betyder de goda resultaten från Gnosjö? Ett perspektiv får vi genom SCB:s färska rapport om invandring i ett regionalt perspektiv, se närmare källhänvisning här bredvid.

Högsby hade tur. Väldig tur. Tanken ljuder som en låg baston i min inre klanglåda när jag intervjuar Ewa Engdahl, nyss avgången centerpartistisk ordförande i kommunstyrelsen i Högsby. När jag talar med henne ger hon lågmälda svar om hur det var att vända kommunens politik, Ja, det var jobbigt. Men det måste göras, så hon gjorde det.

I dag gifter sig kronprinsessan Victoria med Daniel Westling. Tiden före bröllopet har varit nästan lika hårdutnyttjad av medier som november och december är av en energisk julhandel. Men förhoppningsvis har vi ork nog att i dag ta del av den ceremoni som verkligen händer.

”Hårdrock i Bullerbyn”. Barometern-OT:s huvudledare 16 juni ger en av ledtrådarna till varför de kommunala kärnuppgifterna har kommit så i skymundan. Artikeln kretsar kring förslaget att slå samman Vimmerby kommun med Hultsfreds, ursprungligen framlagt av vänsterpartisten Lennart Beijer.

SlösO, Slöseriombudsmannen, har givit ut en tänkvärd rapport om hur arenafeber grasserar i svenska kommuner. Av någon anledning har författaren missat exempelvis fallet Kalmar, men rapporten är tillräckligt läsvärd ändå.

Hotellen i Stockholm anar en bröllopsfrossa, och det är förklarligt. För nog går det långt bättre att se på korteger, sluprodd och vigselakt på stor-TV:n hemma än att genom att vara på plats, trängas, skymta och köa.

På ren landsbygd bor knappt en och en halv miljon svenskar. Ytterligare knappt två och en halv miljon har sina hem i 1800 småorter under 10 000 invånare. Här sätter förändringarna in: offentlig myndighetsutövning centraliseras, samhällsservice glesas ut, människor flyttar och de som stannar åldras.

Det är tydligen så komplicerat att handla upp rätt att svenska kommuner, landsting och statliga myndigheter ska kunna få gå samman i inköpscentraler, som köper för många på en gång.

EMIL är i dag på Engelsbergsseminarium i Avesta, arrangerat av Ax:son Johnson-stiftelsen. Kommer kapitalismen överleva den kris som rullat på? En mängd mångkunniga europeiska och amerikanska ekonomer ger sina svar, ofta på en nivå långt högre än den församlade svenska opinionsbildarkåren kan smälta.

Ändra reglerna för Las, kräver Thomas Kronståhl, socialdemokratisk kommunalrådskandidat i Västervik på kampanjturné i Färjestaden.

Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Sverige. En av de mest framgångsrika reformerna som regeringen arbetat med under mandatperioden har varit det så kallade RUT-avdraget. Det har bidragit till att fler jobb och företag har skapats, har gjort svarta jobb vita och det har gjort att människor runt om i vårt land fått hjälp med att få sitt vardagspussel att gå ihop. Ingegerd Petersson och Eva-Kristina Berg ifrågasätter de rödgrönas kvinnosyn.

Vad ska en kommun egentligen syssla med? Det är lätt att dra gränser i en expansiv storstadsmiljö. Men hur är det när tillväxten är en bristvara? Hur ideologisk kan en politiker vara? Västerviks-Tidningens politiske redaktör intervjuar här Västerviks framgångsrika kommunalråd Harald Hjalmarsson. Kursen är klar, men hur är det med farten?

 ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” sa den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller en gång i tiden. Detta uttryck är fortfarande aktuellt – oavsett vilken partifärg man har. I val har man givit oss politiker rätten att besluta om hur mycket skatt medborgarna ska betala. Det moderata kommunalrådet i Västervik,. Harald Hjalmarsson, är tydlig i sina ordalag i detta inlägg.

Det är valår, och på tidningars och webbsajters debattsidor plågas läsarna av ett ändlöst idisslande av de politiska slagorden. ”Välfärden” hör, jämte ”jobben”, till det värst exploaterade, och få begrepp är mera missbrukade i den (ryggmärgsstyrda) politiska slagväxlingen. Är det temat inte ganska skevt, undrar Hans Holm i denna kolumn.

Det sägs ibland att politikerns professionalitet ligger i språket, och detta är då knappast menat som beröm. Orden kan försköna, dölja och vilseleda – och säga det åhöraren vill höra. Den politiker som kan sitt hantverk bör därför då och då säga att kommunerna måste prioritera sina kärnuppgifter. Förre ledamoten av konstitutionsutskottet Nils Fredrik Aurelius ifrågasätter idealet politisk handlingskraft till varje pris.

De senaste årens utveckling att enskilda familjer och myndiga ungdomar i allt högre utsträckning prioriterar semesterresor under pågående läsår, kan jag enbart beklaga. Veckorna närmast och efter jullovet samt under maj månad accelererar antalet ledighetsansökningar till rektor och antalet jämna födelsedagar hos målsmän och släktingar tycks aldrig ta slut. Eftersom läsåret enbart består av 178 dagar torde det väl finnas goda chanser att planera sina semesterresor till de övriga 187 dagarna?

Kalmarrekton Joachim Håkansson reagerar mot att lärandet sätts i andra hand.

Joachim Håkansson skriver om närvaron. Då det är helt uppenbart, och bevisat, att både distansstudier och hembaserade studier fungerar alldeles utmärkt, är det helt felaktigt att påstå att framgång med studierna kräver närvaro i skolan.

Här kommer äntligen historien om Elaka Gösta - en grillkorv som har satt sina spår på marknader runt om i Sverige sedan ett decennium tillbaka! Många har sökt och letat efter källan. Spanat runt och ställt frågor. Den elaka har dock lyckats dölja sitt förflutna. Fört en framskjuten tillvaro men ändå låg profil. Nu är tiden inne.

Varför går det så bra för Habo, frågade EMIL i december förra året. EMIL besökte en kommun där det oftast var kort väg till en politiker, där kommunalrådet betonade öppenhet och korta beslutsvägar. En stabilt borgerlig kommun med moderat kommunstyrelseordförande.

Kalmar kommun har tydligen anordnat en seans med hjälp av ett inhyrt medium, för att driva ut ett spöke från ett korttidsboende för barn.

Jord- och skogsbrukare är landsbygdens ryggrad. Skogen är vår största exportkälla och bondens produktion av livsmedel skapar jobb hela vägen från mjölkbilschauffören till kassörskan på Ica. Med vänsterpartiernas politik riskerar landsbygden att avfolkas, svenskt jordbruk att krossas och förvandla vår vackra landsbygd till risig snårskog, konstaterar jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Varför upplever företagare i vissa kommuner att företagarklimatet är så bra, medan deras kolleger i grannkommunen ger sina politiker bottenbetyg? Det behöver inte bara bero på materiella faktorer, eller mätbara sådana, som väntetider för beslut. Även allmänna attityder kan spela stor roll. En amerikansk ekonom uppmärksammar dem, och är någon många kommunpolitiker borde uppmärksamma.

Invandrare som vill starta eget kan få hjälp och stöd från olika håll. Men samhällets funktioner är ofta överorganiserade och har svårt att erbjuda handfasta kontakter och erfarenheter från den aktuella branschen. Det konstaterade medlemmarna i Jönköping Tabergsdalens Rotaryklubb och startade Lotsen, ett ideellt nätverk för att stödja invandrare med företagarambitioner. Carina Lundeholm rapporterar om initiativet.

Det är skillnad på Sverige. Det gör skillnad var i Sverige du är. Detta märks inom många olika områden. Detta gäller inte minst inom migrations- och integrationspolitikens område. Migrationsminister Tobias Billström betonar de små samhällenas roll för integrationen av nya medborgare.

Kommunala bolags efterlevnad av grundlagens reglering om handlingsoffentlighet är ofta dålig. JO har flera gånger varit starkt kritisk till hur hanteringen av allmänna handlingar skötts i de kommunala bolagen. I längden är det här ett demokratiproblem eftersom allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet är viktigt för att motverka bland annat maktmissbruk och korruption. Gisela Chand vid tankesmedjan Den nya välfärden skräder inte orden i sin genomgång.

I morgon klubbar vi äntligen nya småföretagarreformer i riksdagen, skriver Annie Johansson, riksdagsledamot från Värnamo.

Det finns ingen motsättning mellan vinst och kvalitet när det gäller friskolor. Vinsten är ett sundhetstecken, som visar att verksamheten fyller behoven. Ulf Lindberg, näringspolitisk chef vid Almega, vänder sig mot dagens enkelspåriga friskoledebatt.

Söndagens Agenda i TV 2 gav ett perfekt exempel på hur public service-TV kan fördunkla snarare än belysa. I detta fall själva den politiska kartan och dess terrängnamn.

Häromdagen diskuterades åter sjukförsäkringarna i radion. Så kom repliken som ställde hela debatten om sjukförsäkringarna i blixtbelysning. En kvinna utbrast: jag vill ha min diagnos i fred!

I den alltmer högljudda valdebatten utpekas företagen både som problemet och lösningen på den alltför höga ungdomsarbetslösheten. En del debattörer hävdar att vi företagare tycker att unga är lata. Det är en orättvis anklagelse. De allra flesta unga jag möter vill inget annat än få ett jobb, och företagarna vill gärna få möjligheten att sätta dem i arbete. Men för det ska lyckas behöver småföretagarnas villkor förbättras på bred front.

O vilket ljummet akvarium företagardiskussionen simmar runt i just nu! Alla partier ska vara så uppmuntrande mot små-, ny-, etno-, pensionärs- och socialt företagande (det finns säkert några prefix som jag glömt). Men när det kommer till skott behöver vi inte tvivla. Vill vi ha fortsatt växande nyföretagande måste vi se till att de borgerliga fortsätter i regeringsställning. Det är ofrånkomligt.

EMIL, som i helgen gick runt på landsbygdsriksdagen i Sunne kände onekligen kontrasten till politiska partiers stämmor. De som åker på en sådan anstränger sig oftast för att se så modernt affärsmässiga ut som möjligt.

Förskoleföräldern är bidragstagare, hur man än vänder och vrider på det. Därför är det missvisande att kalla vårdnadsbidraget för bidrag och förskolan subventionerad. Man borde hellre kalla vårdnadsbidraget för arvode, och beskatta det, eftersom den förälder som avstår annat arbete för att ge omsorg åt egna barn faktiskt bidrar med en samhällsnyttig insats. Det menar Karin Yngman, förskollärare och skribent från Blomstermåla.

En diskussion i radio nyligen, om kostnader och vinster kring förskolor, visade först och främst en sak: att vänstern anser att barnomsorg av detta slag egentligen är myndighetsutövning.

Per Dahl, tidigare politisk chefredaktör på Barometern i Kalmar, är sedan 1 maj ny redaktör för emilstankar.se.

I ett läge när vi behöver lägga allt fokus på att skapa fler jobb, så väljer oppositionen att försvåra för företagande i stora delar av vårt land skriver Annie Johansson, riksdagsledamot (C) från Värnamo, i ett debattinlägg tillsammans med näringsminister Maud Olofsson. De menar att förslagen om kilometerskatt och höjd bensinskatt är ett slag i ansiktet på de människor och företag som lever och verkar i Jönköpings län, där avstånden till jobbet, affären och marknaden ofta är lite längre.

Nu sätter Alliansen stopp för mackdöden och landsbygdens utarmning. Det hoppas Jan R Andersson och Anna Tenje, moderata riksdagsledamöter från Småland som föreslagit att den så kallade pumplagen ska ses över. En lag som, enligt de båda riksdagsledamöterna, inneburit att mackdöden spridit sig som en löpeld på den svenska landsbygden.

”Kilometerskatten kommer att drabba som ett slag på käften” är liberala Blekinge Läns Tidnings kärnfulla sammanfattning för Landsbygdssverige av det den kallar en ”bombmatta av skattehöjningar” från vänsterblockets sida.

Diskussionen om bromsklossarna i vårt samhälle och brandmännen som inte får hjälpa till att bland annat hjärträdda, fortsätter på Emilstankar.se. Gislaveds kommunalråd Niclas Palmgren är en av dem som kämpat hårdast för att låta lokala brandmän rycka ut och hjälpa invånarna i väntan på ambulansen – en allt vanligare modell runt om i landet, inte minst på landsbygden. Men ärendet har dragits i långbänk. Landstinget bortser från behoven, konstaterar Niclas Palmgren.

Ibland får krångelsverige och samhällets bromsklossar konsekvenser med större innebörd än irritation och uppgivenhet bland invånare och entusiaster. Det kan till och med handla om liv och död. EMIL har träffat brandmännen som vill hjälpa till att rädda liv, men som inte får.

”Krångelsverige” - begreppet myntades redan på 1940-talet men vi blir ständigt påminda om att det är högst aktuellt fortfarande. När konstiga regler, prestige och kanske lite för inflytelserika myndighetspersoner snarare stjälper än hjälper oss medborgare. Berättelserna finns runt omkring oss, och vi hör dem titt som tätt.

Det höga elpriset är ett hot mot många företag, säger Anders Axelsson. Han är energirådgivare och har följt marknadsprisets utveckling under många år. Efter vinterns rekordnivåer för elpriset är det dags att på allvar ta tag i problemet, menar han. Den snabbaste och effektivaste lösningen för företagen är att börja producera elen själv. Då kan man kapa elnotan och samtidigt skapa stabilitet i elpriset de närmaste 20 åren.

När centerpartiet är tillräckligt pressat av politiska motgångar och usla opinionssiffror är man tydligen berett att ta till vilka knep som helst. Ett tydligt exempel är den tidigare C-artikeln om uttagsskatt på kooperativ vindkraft här på emils hemsida. Med alla medel försöker man släta över att en extra skatt börjat tas ut på andelsägd vindkraft samtidigt som centerpartiet haft energiansvaret i regeringen.

Per Bolund (MP) skriver på Emilstankar.se (3/4) att ”Centern vilseleder om vindkraft”. Frågan är vem som vilseleder vem. Riksdagen debatterade frågan om de viktiga vindkraftskooperativen den 10 mars. Per Bolund skriver att de rödgröna kommer att ta bort den börda som uttagsskatten har inneburit. Det är inte sant. Vad de rödgröna kommit överens om är att tillsätta en utredning i frågan om marknadspris. Miljöpartiet har fått släppa sitt krav på ett slopande av uttagsskatten och förordar istället en utredning. Konkreta åtgärder skjuts på framtiden.

Vad händer med ett folk som litar på att staten ska ta hand om dem så fort det blir besvärligt? Hur trygga kan vi egentligen vara om det är politikerna, och inte vi själva, som förfogar över möjligheterna att möta olika typer av oförutsägbara händelser och kriser? Dick Kling, nationalekonom och författare, resonerar kring dessa frågor i sin nya bok Tryggare kan alla vara. Hans definition av begreppet trygghet är enkel och tydlig: Trygghet är att veta att man klarar sig. Och han uppmanar alla att inte tro den politiker som lovar att det inte kommer att hända dig något.

Man kan tycka att det är en struntsak om exempelvis Oskarshamns kommun väljer att driva gym och stödja det på olika sätt, så att en annan gymföretagare måste slå igen. Allmänheten kan ju träna ändå, kanske till och med till ett subventionerat pris Men den kommun som beter sig så sänder också en signal till alla småföretagare: det kan hända att vi bestämmer oss för att minska din omsättning och försämra din försörjning. Inte för att vi vill dig illa, men därför att vi helt enkelt inte bryr oss om dig.

Det är företagen som är grunden till välfärden. Det är företagen som är grunden till skatteintäkter och som gör att vi har pengar till en god kvalité inom vård, skola och omsorg. Trots det är normen i Sverige fortfarande att vara anställd och undantaget att vara företagare. Annie Johansson (C) tror att dagens unga kan bli historiens bästa entreprenörer.

EMILs redaktion har lika trött som missmodigt hört rapporterna från Bjästa: Hur en pojke begår och döms för våldtäkt, hur en flicka som är brottsoffer blir utsatt för mobbning, hur det nätverk av god normbildning som vi vuxna ska stå för tycks ha brutit samman. Och hur medier nu fyller nyhetssidor i ambitionen att belysa varje skrymsle hos människor i en bygd.

I en tidigare debattartikel på emilstankar.se hävdar Thomas Magnusson att det inte finns någon ledande politiker i Sverige som står upp för det livsmedelsproducerande jordbruket. Bengt-Anders Johansson, moderat riksdagsman och talesperson i jord- och skogsbruksfrågor svarar.

I Sverige finns det ingen ledande politiker som står upp för det livsmedelsproducerande jordbruket, hävdar Thomas Magnusson i LRF:s riksförbundsstyrelse. Trots att konsumenterna visar ett växande intresse för lokalt och regionalt producerad mat kommer merparten av våra livsmedel, under överskådlig tid, att processas i större industrier. En produktion som till allt större del riskerar att ske utanför Sverige.

Vi behöver mer förnybar el i vårt land. Satsar vi på vindkraft kan både klimathotet mötas och fler jobb skapas. Allt fler människor på landsbygden har blivit intresserade av att gå samman i kooperativ och investera i sina egna vindkraftverk. Att så många vill vara med och bidra är något oerhört positivt som vi i Centerpartiet vill uppmuntra. 

Det spröda takmaterialet landade som en jättelik, tunn marängbotten på golvet i vardagsrummet. Vårt gamla vävspända innertak hade sett bedrövligt ut i flera år. Nu var det dags för en ansiktslyftning och vi tittade fascinerat på de råa träplankorna som uppenbarade sig. Två målare hade skrivit sina namn med en grov blyertspenna, de berättade att taket hade spänts den 5 juli 1938. Kontrasten till moderna tiders fuskbyggen kändes total.  Hur många hantverkare är i dag beredda att sätta sin signatur på ett utfört arbete? Någon hade dessutom lämnat ytterligare ett blyertsmeddelande efter sig, i form av Adolf Hitler.

I en debattartikel i Expressen skriver Per Schlingmann (M) att ”Företagen sviker landets arbetslösa”. Uno Peterson uppmanar honom att öppna verktygslådan först och släppa fram de verktyg som finns, så kommer företagarna att skapa sysselsättning. Uno Peterson har drivit skobutik i Anderstorp i 32 år. Han tycker det är dags att regeringen drar lärdomar av sina försök med sänkta arbetsgivaravgifter och skatteavdrag och inför generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Först då skulle vi slippa dagens diskussioner om att den ena eller andra gruppen gynnas.

Arbetsmiljöverket föreslår att ungdomars skoltid och arbetstid ska läggas ihop. Ett förslag som i praktiken skulle innebära stopp för svenska skolungdomar att ha ett extrajobb och tjäna lite egna pengar.”Ren idioti”, menar Annie Johansson och Sofia Larsen . Om förslaget går igenom försämras möjligheterna för unga människor att ta sig in på arbetsmarknaden.

Digitaliseringen innebär ett utökat och förbättrat kulturutbud långt utanför de stora städerna. I dag finns det möjlighet att bänka sig på biografen i Tomelilla för att uppleva en teater- eller operaföreställningar från någon av världens främsta scener i London, New York eller Sydney. Den kunniga och intresserade publiken finns i hela Sverige, påpekar Hans Wallmark. Svårigheterna uppstår när helaftonskvällen ska bli komplett och innehålla något gott att äta och dricka i pausen. 

För drygt ett år sedan infördes Lagen om valfrihetssystem, LOV, för att öka valfriheten i vården. Det är obligatoriskt för landstingen att erbjuda vårdval i primärvården medan kommunerna själva kan avgöra om motsvarande system ska införas inom exempelvis äldreomsorgen. Har LOV inneburit att fler äldre får bestämma vem som ska utföra hemtjänsten? EMIL frågar Acko Ankarberg, som hade regeringens uppdrag att utreda frågan om valfrihetssystem.

Politikerna har ett särskilt ansvar som arbetsgivare i den offentliga sektorn menar Hillevi Engström, moderat riksdagsledamot. Hon tycker det är fel att lagstifta om rätten till heltid men anser att all offentligt styrd och skattefinansierad verksamhet ska erbjuda möjlighet till heltidstjänster.
- Då kan vi också med trovärdighet uppmana näringslivet att ta sin del av ansvaret, påpekar hon.

"Ska man vara elak kan man säga att förutsättningarna för den polischef som vill leva i en skyddad verkstad är goda. Uppåt är avståndet till riksmyndigheten och ansvarig minister behagligt långt. Nedanför och åt sidorna finns en skyddsvall av förtroendevalda, som kan kritiseras av massmedia men som saknar verklig makt att genomdriva det de själva vill. ", konstaterar Per Dahl efter ett samtal med ordförande och vice ordförande i Kalmar läns polisstyrelse.

Antalet poliser ökar i Sverige. En av dem som handfast ansvarar för att resurserna styrs till optimal brottsbekämpning är länspolismästaren i Jönköping, Gunnar Lindelöw. Han utnämndes 2005, och har arbetat i länspolisorganisationen sedan 1991. Till hans förfogande finns ungefär 700 polisanställda, cirka 500 poliser och 200 civilanställda. De senare har på tio år blivit femtio fler. I hans område bor 335 000 människor i tretton kommuner.

Sture Åström vill se en omvärdering av integritetsbegreppet i samband med upprepad brottslighet. Integritet förutsätter förtroende från omgivningen, men han. Därför borde det inte vara orimligt att de som gjort sig skyldiga till upprepade brott kan personövervakas med hjälp av GPS och en så kallad lokator. Metoden är betydligt billigare än ett fängelsestraff och underlättar den dömdes återanpassning till ett normalt liv ute i samhället, resonerar Sture Åström.

Polisen bör stå mitt i gatan och vardagstryggheten, uppmanar EMIL. Visst är det så, konstaterar Helena Bouveng, ledamot i justitieutskottet. Men gatan leder i dag lika mycket till ungdomsrummets dataskärm som till bostadens ytterdörr. Därför måste polisen vara närvarande även på nätet.

Konstapel Klang med sin sabel och blå poliskappa var kanske inte så bra på cyberbrottslighet. Men han fanns där människorna fanns och visade alla att lag och ordning gällde och att alla skurkar, äppelnallande springpojkar och berusade marknadsbesökare skulle få med honom att göra. I hans bastanta figur urskiljde allmänheten lagens majestät och kände sig trygg.

När kommunalrådet (M) i Växjö gav sig in i debatten om den uppmärksammade domen kring den muslimske mannen som vägrade skaka hand med en kvinnlig chef, blev han överhopad med mail och telefonsamtal. De allra flesta ville tacka honom för att han var så modig. Vad var det då Bo Frank sa? ”I Sverige hälsar vi med handen”. Så lite krävs det för att visa mod i integrationsdebatten. Så mycket återstår innan vi får en öppen diskussion om de riktigt svåra frågorna.

Betyder det så kallade 24-timmarssamhället att vi måste vara beredda att ägna 24 timmar åt knapptryckande och väntan på att någon ska ringa tillbaka? Det undrar Lisa Warsén, som efter vinterns flytt till Öland upplever att begreppet kund håller på att reduceras till fakturabetalare. Bristande kundservice är något som genomsyrar både myndigheter och företag i dag, menar hon.

En avreglering med tillåten gårdsförsäljning skulle inte äventyra folkhälsan, menar vinodlaren Göran Amnegård. Han påpekar att den samlade svenska årsproduktionen av vin bara motsvarar 10 minuters försäljning på Systembolagen. I stället för att förhala och fördröja beslutsprocessen om gårdsförsäljning borde myndigheter och politiker titta på vinboxarnas framgångsrika lansering i Sverige.

Självklart bör gårdsförsäljning av vin tillåtas! Det menar Annie Johansson (C) och Helena Bouveng (M), riksdagsledamöter från Jönköpings län. De är glada över att regeringens nya alkohollag innebär en utredning av frågan.

EMIL har tidigare ställt frågan om Sverige kan bli trovärdigt som det nya matlandet om inte småskaliga svenska vinbönder får samma möjligheter till gårdsförsäljning av sina produkter som kollegorna i andra europeiska länder. Jordbruksministern gav sitt personliga svar på frågan i samband med sitt inledningstal vid Närproducerat på Elmia.

Kan satsningen på Sverige som det nya matlandet bli trovärdig om inte mat och dryck tillåts gå hand i hand?

Miljontals kronor av offentliga medel satsas på skärgårdsturism. Men varför är det angelägnare att stödja byggnationen av en konferenslokal eller en investering i cykeluthyrning än att ge driftsstöd till färjetrafiken? Det undrar Jan Hartman, som menar att skärgårdstrafiken bör betraktas som infrastruktur, liksom busstrafik eller vägar på fastlandet. Med ekonomiskt stöd kan offentliga aktörer, tillsammans med näringen, skapa trygga rutter, turtäthet, kvalitet, servicegrad och rimliga biljettpris. Först då kan skärgårdsföretagarna känna den trygghet som krävs för att våga satsa att utveckla sina företag.

Kommunikationer är avgörande för om en bygd ska kunna leva och utvecklas. I det avseendet skiljer sig inte skärgården från någon annan glesbygd. Att kommunikationerna till största delen måste ske på vatten eller is, skapar däremot helt andra förutsättningar.

En ovanligt tidig vinter med mycket snö, har satt transportsystemen i Smålandskustens skärgårdar på extra svåra prov. Kustens enda offentliga svävare finns i den mellersta delen av Tjust skärgård och tar upp till fyra passagerare. Där är den en viktig livlina, men i andra delar av kusten är man helt utlämnad till andra lösningar. Trots att alla verkar måna om en levande skärgård vill ingen egentligen ta ansvar för kommunikationerna.

På helgerna lämnar vi städerna, ger oss ut på de vita vidderna och upplever naturen på ett helt annat sätt än sommarens ljumma klippbad och bärplockning. Sverige är fantastiskt! Men vem har ansvar för att alla delar av vårt land är möjliga att nå även på vintern? Om det frusna vattnet är din enda väg till skola eller arbete och inte bara en inbjudande yta för lördagens långfärdstur på skridskor – vilka krav kan du då ställa på samhället?

Är kommunerna bättre än staten när det gäller integrationspolitik? Kan regeringens förslag att ge Arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för introduktionen av invandrare på arbetsmarknaden göra att färre, inte fler, faktiskt får ett jobb? Det finns ett antal kommuner som lyckats bra med sin integrationspolitik, Gnosjö och Solna kan nämnas som exempel. Kommer de att kunna fortsätta sitt framgångsrika arbete om staten tar över en del av ansvaret? 

- Ja, det är inte där problemet ligger, menar Helena Bouveng, moderat riksdagsledamot från Vetlanda. Hon ser integrationsfrågan som en kombination av lagstiftning och individens egna nätverk.

Vi måste bli bättre på att ta tillvara invandrares företagsamhet. Många kommer från länder med en starkare företagartradition än den svenska.  Det menar Urban Blomberg som är ordförande i NyföretagarCentrum i Jönköping.

Talia Svensson i Solna är ett exempel på att det inte bara går att integrera sig i Sverige, som invandrare. Det är också möjligt att etablera sig så framgångsrikt att man hamnar bland de styrande i en av landets största kommuner - och kanske snart i riksdagen!

Sverige låter nästan en fjärdedel av arbetskraften gå outnyttjad. Vi bromsar oss själva genom att inte använda våra resurser och släppa in folk som tänker annorlunda. Sverige missar just nu många tillfällen till framgång och skapande av en större arbetsmarknad. Det är dags att agera nu! Det menar Ivan Daza som grundat de omtalade verksamheterna i Jobbfabriken och Blatteförmedlingen.

Näringslivet kan göra mer för att öka integrationen i samhället - det menar Fredrik Spendrup, IT-chef för bryggerijätten Spendrups och nyligen utnämnd till Årets Mentor 2009 för sin coachning av två unga invandrarkillar från Skärholmen.

För många invandrarungdomar är polisen den kanske allra tydligaste representanten för det svenska samhället. Nu satsar polismyndigheterna för att bli mer integrerade. Men det finns mycket kvar att göra konstaterar Pia Müller som har arbetat som polis sedan 1974 och leder Rikspolisstyrelsens arbete med mångfaldsfrågor.
- Samarbete och kreativitet är viktiga nycklar till framgång, menar hon.

Utan invandring har många tillväxtkommuner ett minskande befolkningsunderlag. Svenska Institutet, med generaldirektör Olle Wästberg i spetsen, storsatsar för att locka fler till Sverige. Vi står inför framtida arbetskraftsbrist. Men frågan om invandring präglas av integrationsdebatten, ett ämne som närmast ”kapats” av extrema åsikter. I dag är det svårt att föra fram kritiska synpunkter utan att samtalet kantrar.

När integrationsdebatten rasar i riksmedierna så finns det en plats där man verkar i det tysta och som utmärker sig i positiv bemärkelse: Gnosjö kommun i Småland. För andra året i rad har Gnosjö utsetts till Årets integrationskommun av tidningen Fokus.

- Se inte invandringen som ett problem, manar Moderaternas nya kommunalråd Mikael Palmgren. Han påpekar att invandringen varit en förutsättning för Gnosjöregionens framgångar.

Världens blickar har under några intensiva dagar varit riktade mot Köpenhamn och FN:s klimatmöte. Det finns ett starkt tryck på ledarna för de stora nationerna att ta ansvar och staka ut en färdriktning för framtiden. Klimatfrågan har placerat det politiska ledarskapet i fokus. Hur viktigt är det då att våra politiker på regional och lokal nivå tar på sig ledartröjan i miljöarbetet? Spelar det någon roll vad vi gör här hemma?
- Det lokala ledarskapet är jätteviktigt. Våra gröna satsningar hade nog inte varit möjliga att genomföra utan kommunens starka miljövision, säger Per Bengtsson på Restaurang PM & Vänner i Växjö.

Orättvisa spelregler för svenska lantbruksföretagare fick Karin Hilmér i Mellerud att gå i taket. Med hjälp av ilskan lyckades Karin förändra kommunens livsmedelspolicy. Hon beskriver sig själv som en doer och säger till EMIL att hon nu vill förändra reglerna i hela EU.

Det har aldrig varit så stort intresse för närproducerade livsmedel som nu. Konsumenterna ställer krav på sina butiker och vill veta varifrån maten egentligen kommer och vad den innehåller.

Kräv en uppgradering av matkvaliteten så att alla elever får riktigt bra mat, skriver Annika Unt Widell som företräder organisationen Skolmatens Vänner.

Kanske är det dags för regeringen att låta de äldre berätta för de yngre hur inkomstskatten påverkar handlingsutrymmet i vardagen och som tack för hjälpen få en alldeles egen skattesänkning. Annars finns risken att vi får Mona Sahlin som statsminister nästa år utan att någon vet varför.

"När får vi se initiativet till en borgerlig skattereform värd namnet, det vill säga lika (låg) proportionell skatt för alla inkomster? Det vill säga rättvis inkomstskatt. Och välfärden mindre en offentlig angelägenhet och mer en privat." Det undrar Hans Holm, nybliven pensionär. Han påminner också om att Sveriges pensionärer inte försörjs av andra än sig själva. De har under sin aktiva tid betalt varje krona av den pension de uppbär.

Vad är det som gör att vissa kommuner gång på gång utmärker sig med topplaceringar i olika nationella rankinglistor och utvärderingar? En sådan kommun är Habo, vid Vätterns västra sida, med 10 000 invånare. Habo ligger stabilt förankrad på tio i topp-listan för landets bästa företagsklimat och brukar också hävda sig bra när landets bästa boendekommuner ska utses. På Habo kommuns hemsida kan man läsa: ”I Habo ska människorna känna trivsel, kunna träffas och verka – kort sagt ha en fin gemenskap”. En allmänt trevlig målsättning alltså, som de flesta lokalpolitiker nog kan tänka sig att skriva under på – men vad innebär det i praktiken?

- Alla kan förverkliga sin dröm om man bara vill. Min dröm är att skapa Sveriges bästa vandrarhem och jag vet att jag kommer att lyckas. Så sa 24-åriga Sandra Jansson när EMIL träffade henne strax före sommaren 2009. Några månader senare har hennes nybyggda hotell och vandrarhem tagit emot de första gästerna. Men vägen dit har varit lång och krokig. Det är inte alla som tror på hennes projekt, däribland bankerna som säger nej till lån. Följ Sandra och hennes vandrarhemsdröm på emilstankar.se.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går det tre manliga företagare på varje kvinnlig. Företagandet bland yrkesverksamma kvinnor var betydligt frekventare mellan 1890 och 1940 än vad det är idag. Den finns en seglivad myt om att svenska kvinnor i princip inte arbetade, innan välfärdsstaten kom till deras undsättning. Det är fel. Kvinnor har alltid arbetat, både som anställda och företagare, till en början naturligtvis inom jordbruket. Däremot har de inte alltid fått arbeta i den form de har velat. Istället för att undervisa om radikalfeminismen bör vi studera vår historia, menar Anita Lignell Du Rietz som nyligen kommit ut med en bok med titeln ”Svenskornas företagsamma historia”.

Svenska kvinnor har alltid arbetat. I familjeproduktionen, i jordbruket, inom hantverk och handel. Med industrialismen blev produktionen en del av arbetsmarknaden. Under perioden 1970 till 1990 ökade kvinnors sysselsättning inom den offentliga sektorn. Hälften av kvinnorna i Sverige är i dag yrkesverksamma inom vård-skola-omsorg. En sektor som ända fram till 1992/1993, var stängd för privat företagande.

Strandskyddet har varit omdiskuterat allt sedan de första bestämmelserna kom till på femtiotalet. En översyn av lagen som nyligen gjordes resulterade i nya regler som började gälla den första juli i år. Men vad är det egentligen som gäller nu, har de blivit lättare eller svårare att få bygga vid vattnet? Har växt- och djurlivet fått starkare eller svagare skydd?

Den svenska allemansrätten står i strid med den europeiska rättsordningen, hävdar Gunnar Wiktorsson, som med sin bok Den grundlagsskyddade myten visar att föreställningen om en urgammal svensk allemansrätt till naturen är just en myt. Han blottlägger något som närmast ter sig som en tongivande akademisk desinformation om allemansrätten.  Frågan fortsätter att skapa diskussion och kommentarer på emilstankar.se.

”Äntligen”, utbrast ordföranden för Sveriges Kommuner och Landsting, Anders Knape i ett pressmeddelande när de nya strandskyddsreglerna beslutades av riksdagen. Och han är inte ensam om att ha högt ställda förväntningar på alliansregeringens strävan att förenkla och anpassa skyddet så att de stämmer bättre överens med de olika förutsättningar som finns i landet.

Momsreglerna för företag i resebranschen är alldeles för krångliga, menar Johan Delfalk. Johan är delägare i  mötes- och upplevelseföretaget Adventura, som i oktober blev utsedd till Årets Entreprenör i svensk turistnäring 2009. Han tror på utvecklingskraften inom svensk turism, men efterlyser mer riskkapital och enklare regler.

Sveriges nya småföretagarparti har avslutat sin jobbkongress och ombuden har återvänt till vardagsbesluten i kommuner och landsting. Somliga socialdemokrater lär få det tuffare än andra att leva upp till de politiska riktlinjerna från kongressen, på hemmaplan.

Kinesernas stora framgångar som företagare anses vara kopplade till starka och resursrika nätverk. I Sverige litar vi på att de offentliga institutionerna ska stötta och hjälpa. Kruxet är, menar Barometerns politiske chefredaktör Per Dahl, att de ofta vet mer om varandra än om individen som söker stöd för sin idé.

Turism- och besöksnäringen kan bidra till Sveriges utveckling, konstaterar Patrik Forslund, moderat riksdagsledamot från Dalarna. Men då måste regeringen våga visa politiskt mod, gå före och tydligt sätta ner foten i en nationell strategi där man pekar ut svensk turism som viktig för att skapa nya jobb och en del i att bygga det nya Sverige efter krisen.

Klockan är strax efter halv åtta på morgonen när jag kliver in i Kastrullhäxans kök. Anette Edlund, som häxan heter egentligen, är redan i full gång med att förbereda dagens lunchservering. En första omgång med gyllenbruna raggmunkar är färdiga att lämna stekbordet.

Måltider man minns kan vara dyra och långa, intas i superexklusiva lokaler på dyrt benporslin med bestick av silver, smaka fantastiskt och vara väldigt vackra. De kan också vara alldeles förfärliga men ändå stanna kvar som ett minne av att ha varit alldeles fantastiskt INTRESSANTA.

Genom att lämna Stockholm kan Tommy Myllymäki arbeta på det sätt alla krögare drömmer om.  Nu drar han igång sin restaurangsatsning i Jönköping på allvar. Han tror vi står inför en ny trend inom restaurangbranschen, som bygger på genuina platser och genuina råvaror. EMIL har besökt Tommy Myllymäki , en av landets främsta kockar, på Den Småländska Kolonin i centrala Jönköping.  

Hur kan vi låta media slå undan fötterna för en angelägen diskussion i en aktuell samhällsfråga? Varför reagerar vi inte när en publicitetslysten Hollywoodfru framställs som själva sinnebilden för helt vanliga småbarnsmammor som vill tillbringa mer tid med sina egna barn?

Bättre marknadsföring och mera stolthet är viktiga faktorer om vi ska bli Europas ledande matland - det menar en av Sveriges ledande pr-konsulter inom matområdet, Ingela Stenson, som bland annat arbetat fram Årets Kock- och Caffe Latte-projekten åt Svensk Mjölk. Nu arbetar hon som omvärldsanalytiker på United Minds. Ingela Stenson tycker att svenska matföretagare måste bli bättre på att berätta om sina produkter. Kunderna vill ha deras "storytelling".

Lagom till grillpremiären kom larmrapporterna om de misshandlade danska grisarna. Plötsligt blev det uppenbart att våra marinerade fläskkarréskivor hade haft ett liv, helt utan danskt gemyt.

Är det rimligt att ett forskningsregister kan göras tillgängligt för andra ändamål än just forskning? Nej, säger Magdalena Andersson, riksdagsledamot och ordförande i Moderatkvinnorna, som kräver att reglerna för den svenska PKU-biobanken ska klargöras.

Moderaterna vill göra det enklare att rösta, via sms och internet. Bara 45 procent av svenskarna röstade i det senaste valet till Europaparlamentet ...

”EU är en stor marknad med en halv miljard invånare som bara väntar på att svenska företag ska upptäcka dem”.