Vi insåg inte hur preussisk vår generella välfärdspolitik var förrän diskussionen om arbetslinjen uppstod. Gemensam finansiering, som det så vackert heter, bygger ju faktiskt på att vi samfällt jobbar ihop det som vi ska ha som förmåner. Utan jobb av de flesta, inga förmåner där de behövs. Å andra sidan, utan socialförsäkringsskyddet från vaggan till graven skulle vi heller inte behöva betala så mycket.

Arbetslinjen gäller i höstens val, liksom den gällde 2006. Det moderata perspektivet har förskjutits märkbart sedan frihetsdebattens tid. Men vad skiljer egentligen verksamheten ”arbete” från annat? Kan sådant som inte ger lön också vara arbete? EMIL:s redaktör Per Dahl förde frågan på tal i ett samtal med Karin Yngman, som tidigare på EMIL kritiserat det hon anser betongtänkande.

Allt medan debatten om tidsgränserna i den offentliga sjukförsäkringen rullar på i det traditionellt politiska Sverige pågår en omvälvning i tysthet. Bäst kan den illustreras av att en av tio medlemmar i fackförbundet DIK, som organiserar sällan välbetalda akademiker i kultursektorn, lägger pengar på en privat sjukvårdsförsäkring genom facket. De vill betala för att komma tillbaka från sjukdom snabbare än vad de misstänker att den offentliga försäkringen kan klara av.

Den kritik mot sjukförsäkringen vi hör i den politiska debatten handlar för det mesta om tidsgränser och belopp. En kritik som är långt viktigare är den om hur effektivt den sjukförsäkring vi har köpt av staten faktiskt hjälper oss att åter slippa sjukskrivningens fotbojor.

EMIL har intervjuat Katarina, som bor i en universitetsstad som under tio års tid haft samröre med sjukkassan. Utan hennes egen målmedvetenhet och viljestyrka att få hjälp för sina problem hade kassan aldrig levererat de rehabiliteringsinsatser hon nu fått.

EMILs intervju med Katarina här invid gav andra perspektiv än debattens vanliga: det offentligs som broms för den som verkligen vill komma tillbaka snabbt från sjukdomsperioder. EMIL gick vidare till socialförsäkringsutskottets ordförande, moderaten Gunnar Axén, som också tog del av Katarinas intervjusvar.

Att själv vara sin egen lyckas smed är bra för den starke medan den svage slås ut. I hägnet av ökad ungdomsarbetslösheten hävdar många att facket, Las och arbetsmarknadslagstiftningen är roten till det onda, som medfört 399 000 arbetslösa. Lars Håkan Halldin uppmanar abrbetsmarknadens parter att själva lösa Lasfrågan.

Ändra reglerna för Las, kräver Thomas Kronståhl, socialdemokratisk kommunalrådskandidat i Västervik på kampanjturné i Färjestaden.

Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Sverige. En av de mest framgångsrika reformerna som regeringen arbetat med under mandatperioden har varit det så kallade RUT-avdraget. Det har bidragit till att fler jobb och företag har skapats, har gjort svarta jobb vita och det har gjort att människor runt om i vårt land fått hjälp med att få sitt vardagspussel att gå ihop. Ingegerd Petersson och Eva-Kristina Berg ifrågasätter de rödgrönas kvinnosyn.

I morgon klubbar vi äntligen nya småföretagarreformer i riksdagen, skriver Annie Johansson, riksdagsledamot från Värnamo.

I den alltmer högljudda valdebatten utpekas företagen både som problemet och lösningen på den alltför höga ungdomsarbetslösheten. En del debattörer hävdar att vi företagare tycker att unga är lata. Det är en orättvis anklagelse. De allra flesta unga jag möter vill inget annat än få ett jobb, och företagarna vill gärna få möjligheten att sätta dem i arbete. Men för det ska lyckas behöver småföretagarnas villkor förbättras på bred front.

O vilket ljummet akvarium företagardiskussionen simmar runt i just nu! Alla partier ska vara så uppmuntrande mot små-, ny-, etno-, pensionärs- och socialt företagande (det finns säkert några prefix som jag glömt). Men när det kommer till skott behöver vi inte tvivla. Vill vi ha fortsatt växande nyföretagande måste vi se till att de borgerliga fortsätter i regeringsställning. Det är ofrånkomligt.

Man kan tycka att det är en struntsak om exempelvis Oskarshamns kommun väljer att driva gym och stödja det på olika sätt, så att en annan gymföretagare måste slå igen. Allmänheten kan ju träna ändå, kanske till och med till ett subventionerat pris Men den kommun som beter sig så sänder också en signal till alla småföretagare: det kan hända att vi bestämmer oss för att minska din omsättning och försämra din försörjning. Inte för att vi vill dig illa, men därför att vi helt enkelt inte bryr oss om dig.

Det är företagen som är grunden till välfärden. Det är företagen som är grunden till skatteintäkter och som gör att vi har pengar till en god kvalité inom vård, skola och omsorg. Trots det är normen i Sverige fortfarande att vara anställd och undantaget att vara företagare. Annie Johansson (C) tror att dagens unga kan bli historiens bästa entreprenörer.

I en debattartikel i Expressen skriver Per Schlingmann (M) att ”Företagen sviker landets arbetslösa”. Uno Peterson uppmanar honom att öppna verktygslådan först och släppa fram de verktyg som finns, så kommer företagarna att skapa sysselsättning. Uno Peterson har drivit skobutik i Anderstorp i 32 år. Han tycker det är dags att regeringen drar lärdomar av sina försök med sänkta arbetsgivaravgifter och skatteavdrag och inför generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Först då skulle vi slippa dagens diskussioner om att den ena eller andra gruppen gynnas.

Arbetsmiljöverket föreslår att ungdomars skoltid och arbetstid ska läggas ihop. Ett förslag som i praktiken skulle innebära stopp för svenska skolungdomar att ha ett extrajobb och tjäna lite egna pengar.”Ren idioti”, menar Annie Johansson och Sofia Larsen . Om förslaget går igenom försämras möjligheterna för unga människor att ta sig in på arbetsmarknaden.

Politikerna har ett särskilt ansvar som arbetsgivare i den offentliga sektorn menar Hillevi Engström, moderat riksdagsledamot. Hon tycker det är fel att lagstifta om rätten till heltid men anser att all offentligt styrd och skattefinansierad verksamhet ska erbjuda möjlighet till heltidstjänster.
- Då kan vi också med trovärdighet uppmana näringslivet att ta sin del av ansvaret, påpekar hon.

Är kommunerna bättre än staten när det gäller integrationspolitik? Kan regeringens förslag att ge Arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för introduktionen av invandrare på arbetsmarknaden göra att färre, inte fler, faktiskt får ett jobb? Det finns ett antal kommuner som lyckats bra med sin integrationspolitik, Gnosjö och Solna kan nämnas som exempel. Kommer de att kunna fortsätta sitt framgångsrika arbete om staten tar över en del av ansvaret? 

- Ja, det är inte där problemet ligger, menar Helena Bouveng, moderat riksdagsledamot från Vetlanda. Hon ser integrationsfrågan som en kombination av lagstiftning och individens egna nätverk.

Vi måste bli bättre på att ta tillvara invandrares företagsamhet. Många kommer från länder med en starkare företagartradition än den svenska.  Det menar Urban Blomberg som är ordförande i NyföretagarCentrum i Jönköping.

Talia Svensson i Solna är ett exempel på att det inte bara går att integrera sig i Sverige, som invandrare. Det är också möjligt att etablera sig så framgångsrikt att man hamnar bland de styrande i en av landets största kommuner - och kanske snart i riksdagen!

Sverige låter nästan en fjärdedel av arbetskraften gå outnyttjad. Vi bromsar oss själva genom att inte använda våra resurser och släppa in folk som tänker annorlunda. Sverige missar just nu många tillfällen till framgång och skapande av en större arbetsmarknad. Det är dags att agera nu! Det menar Ivan Daza som grundat de omtalade verksamheterna i Jobbfabriken och Blatteförmedlingen.

Näringslivet kan göra mer för att öka integrationen i samhället - det menar Fredrik Spendrup, IT-chef för bryggerijätten Spendrups och nyligen utnämnd till Årets Mentor 2009 för sin coachning av två unga invandrarkillar från Skärholmen.

För många invandrarungdomar är polisen den kanske allra tydligaste representanten för det svenska samhället. Nu satsar polismyndigheterna för att bli mer integrerade. Men det finns mycket kvar att göra konstaterar Pia Müller som har arbetat som polis sedan 1974 och leder Rikspolisstyrelsens arbete med mångfaldsfrågor.
- Samarbete och kreativitet är viktiga nycklar till framgång, menar hon.

Utan invandring har många tillväxtkommuner ett minskande befolkningsunderlag. Svenska Institutet, med generaldirektör Olle Wästberg i spetsen, storsatsar för att locka fler till Sverige. Vi står inför framtida arbetskraftsbrist. Men frågan om invandring präglas av integrationsdebatten, ett ämne som närmast ”kapats” av extrema åsikter. I dag är det svårt att föra fram kritiska synpunkter utan att samtalet kantrar.

När integrationsdebatten rasar i riksmedierna så finns det en plats där man verkar i det tysta och som utmärker sig i positiv bemärkelse: Gnosjö kommun i Småland. För andra året i rad har Gnosjö utsetts till Årets integrationskommun av tidningen Fokus.

- Se inte invandringen som ett problem, manar Moderaternas nya kommunalråd Mikael Palmgren. Han påpekar att invandringen varit en förutsättning för Gnosjöregionens framgångar.

- Alla kan förverkliga sin dröm om man bara vill. Min dröm är att skapa Sveriges bästa vandrarhem och jag vet att jag kommer att lyckas. Så sa 24-åriga Sandra Jansson när EMIL träffade henne strax före sommaren 2009. Några månader senare har hennes nybyggda hotell och vandrarhem tagit emot de första gästerna. Men vägen dit har varit lång och krokig. Det är inte alla som tror på hennes projekt, däribland bankerna som säger nej till lån. Följ Sandra och hennes vandrarhemsdröm på emilstankar.se.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går det tre manliga företagare på varje kvinnlig. Företagandet bland yrkesverksamma kvinnor var betydligt frekventare mellan 1890 och 1940 än vad det är idag. Den finns en seglivad myt om att svenska kvinnor i princip inte arbetade, innan välfärdsstaten kom till deras undsättning. Det är fel. Kvinnor har alltid arbetat, både som anställda och företagare, till en början naturligtvis inom jordbruket. Däremot har de inte alltid fått arbeta i den form de har velat. Istället för att undervisa om radikalfeminismen bör vi studera vår historia, menar Anita Lignell Du Rietz som nyligen kommit ut med en bok med titeln ”Svenskornas företagsamma historia”.

Svenska kvinnor har alltid arbetat. I familjeproduktionen, i jordbruket, inom hantverk och handel. Med industrialismen blev produktionen en del av arbetsmarknaden. Under perioden 1970 till 1990 ökade kvinnors sysselsättning inom den offentliga sektorn. Hälften av kvinnorna i Sverige är i dag yrkesverksamma inom vård-skola-omsorg. En sektor som ända fram till 1992/1993, var stängd för privat företagande.